På djupet av Tanasjön

Det är lätt att föreställa sig en roman eller film utspela sig vid Tanasjön. Det är Blå Nilens källa och en mytomspunnen plats som historiskt har omtalats av äventyrare och arkeologer. Bahir Dar ligger vid Blå Nilens mynning vilket skapar en lätt sjöbris som drar in över stadens gator.

 

En liten båt förde oss ut på sjön. Det var en vacker dag. Solen hade gått upp och det var bara ett par vita moln på himmelen. Vattnet låg stilla när båten långsamt bröt genom det. Vi såg fiskare paddla ut på sina traditionella båtar gjorda i vass. Dem flesta bar ett vitt tygstycke om huvudet för att skydda det mot den kommande solen.

 

 

Båtturen till vårt första stopp skulle ta nästan en timme. Det var den största ön känd för sin lokala befolkning och en kyrka byggd på 1100-talet. Vi anlände till den lilla betongbryggan och bemöttes av en mängd människor som ville sälja sina tjänster eller souvenirer. ”Titta här, titta här! Kanske kan du köpa någon fin souvenir, ferengi, kanske kan du komma tillbaka sedan? Ska jag koka kaffe för dig som är klart till sedan?”. Att avfärda dem alla med ett leende är något av en utmaning men med vanan inne blir det snarare ett nöje än en börda.

 

En pojke ville visa oss vägen. Jag förklarade i ett tidigt stadie för honom att vi inte behövde något. Lurigt nog ledde han in oss på fel väg samtidigt som han försökte att övertala oss om att vi behövde hans tjänst, men jag stod på mig. Jag förklarade för honom att vi inte tänkte att betala några pengar. Då sade han att vi fick skylla oss själva. Vi kom till rätt väg vilket egentligen inte hade varit någon utmaning. För hela vägen från båten till kyrkan är det bara att följa souvenirstånden.

 

 

Kyrkan är egentligen inte särskilt anmärkningsvärd. Den är som de flesta kyrkor i Etiopien, cirkelformad i tre rum. Det yttersta rummet är för att be, det mellersta för att utföra ritualer och det innersta dit bara prästen får gå för kapellet. Det är tre trappsteg i enlighet med treenigheten för att komma upp till kyrkan. I det mellersta rummet finns det tolv pelare som var och en representerar varsin apostel. Målningarna som finns överallt berättar om bibelhistorier. Både arkitekturen och bilderna, som ni hör, innehar en stor symbolik vilket i slutändan formar en komplett etiopisk-ortodox kyrka.

 

Den andra ön vi åkte till är ett kloster för munkar, män. Munkarna på ön får inte se kvinnor alls. Om de gör det kan det förstås finnas en risk att de tänker syndiga tankar. Det är den finaste av öarna. Den är liten men har en liten kulle man ska gå uppför. Längst upp på kullen finns det en kyrka från år 1313, etiopisk tid, eller år 1323 europeisk tid. Där finns även ett litet museum. En munk försökte att förklara för oss de olika föremålen och visade upp en gammal bibel från 1300-talet. Sidorna är i getskinn och texten i svart och rött. Vi tog även en liten promenad på ön som har lite djungelkänsla med mycket ödlor och fåglar. Vid en strandbank råkade vi att skrämma ner en varan i vattnet.

 

 

 

I Bahir Dar hade Yohannes lyckats att hitta ett fiskespö som vi hade med oss. Vår plan var att åka till Blå Nilens mynning och fiska. Väl där dök det upp fem stycken flodhästar som försökte att gömma sig under vattnet. Vi ställde oss för att fiska men vårt brödbete var nog inget vidare för vårt syfte. Flodhästarna, örnarna och fåglarna var nog att titta på.

 

Väl i land gick vi till Bahir Dars marknad. Den är olik både den i Addis Abeba och den i Lalibela. Den är mer organiserad med mycket utrymme mellan stånden som är organiserade i fyrkantiga kvarter. Här säljs det bara lokala saker, kryddor, kaffebönor och råvaror som behövs. I utkanten av marknaden sitter det skräddare och människor som jobbar med annan detaljhandel. Jag köpte kryddor av olika slag medan Pontus köpte råa kaffebönor, till för att rostas.

 

Solen började att gå ner när vi var klara. Tyvärr fick vi ingen fångst men fisk fanns ändå att äta. Det är lätt att föreställa sig att en roman eller film utspelar sig vid Tanasjön. Vattnet ligger stilla och solen går ner i öst. Det är behaglig plats där brisen fläktar och livet är stilla.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0