Afrikas gröna själ

Jag har skrivit om Arba Minch som en centralort i ett område där stammar möts. Där stammarna är olika från varandra. Jag har beskrivit hur regeringen försöker att öka sitt inflytande över regionen för att på så vis integrera dessa stamfolk i det moderna Etiopien. Ungefär som Sverige gjorde under sextiotalet när de tvingade befolkningen att lyssna på ”rikssvenska” på nyheterna. Arba Minch och södra Etiopien är förutom detta ett naturskönt område fullt med vackra platser och fantastiska djur.

 

En irländare och en brittisk person frågade oss om kvällen om vi hade lust att följa med till en sjö utanför staden. Det var planerat att de skulle hyra en båt och gå på ett par timmars promenad i naturen. Vi hade planerat att åka till sydregionens huvudstad, Awassa, nästa dag men ångrade oss när vi hörde om deras planer. De berättade passionerat om hur man skulle få se södra Etiopiens djurliv, att man skulle få se de gröna bergen som bredde ut sig.

 

 

 

En minibuss hämtade upp oss från hotellet tidigt om morgonen. Den tog oss till naturreservatets samlingsplats för att vi skulle betala inträde och för att hämta upp en vakt. Det var en ung men hårdnackad man. Han hade ett svart kors runt halsen. Hans fingrar var tatuerade med bokstäver så att de på ett fult sätt formade ordet ”LOVE”. Kärlek kanske han kände, men det syntes inte i hans ansiktsuttryck. Han hade med sig ett maskingevär. Förmodligen som ett skydd mot krokodiler eller flodhästar.

 

Efter att ha hämtat upp alla människor som vi skulle ha med begav sig minibussen till sjön. En guide, en chaufför, en båtförare och vakten skulle med. Alla skulle betalas. Var för sig. Guiden, Kucho, sade att turistindustrin i Etiopien var under utveckling men hade inte nått så långt än. Jag kunde inte annat än att hålla med. Trots allt betalade vi alla som skulle med var för sig istället för ett paketpris.

 

Abaysjön, eller Nilensjön, är den näststörsta i Etiopien efter Tanasjön utanför Bahir Dar. Ironiskt nog är Tanasjön Nilens källa och inte Nilensjön. Nilensjön bredde ut sig framför oss när vi åkte med båten. Två pelikanflockar flög efter varandra. Det var stora vita fåglar som på rad svävade upp och ner över sjön. Kucho sade att de hälsade oss välkomna. Egentligen var det nog han som log lite åt att hans turister fick se något så vackert.

 

 

Vid stranden vi lade till på andra sidan av sjön låg det ett par stycken krokodiler. När vi skulle ta bilder på dem försvann de ner i vattnet. Det var stora varelser, klargröna i en ljus nyans. Det var svårt att tänka sig vad dessa arton tusen kräldjur levde av. Vi fortsatte uppför ett berg och när vi inte hade gått mer än fem minuter mötte vi en zebraflock. Det var ett tiotal zebror som förmodligen var på väg ner mot vattnet för att dricka. Dessa eleganta varelser var någorlunda skygga men de verkade inte stötta över att vi var där.

 

Vår tur fortsatte. Vi gick över en kulle och kom fram till en stor plan yta. En platå bredde ut sig. Överallt fanns det spår av djur. Den lokala stammen bor här med sin boskap. Träd med liksom en tefotsliknande krona hade slagit rot här och var. Zebror gick omkring. De blandade in sig bland ett fåtal människor, kossor och gaseller. När vårt följe tyckte att det passade gick vi rakt emot en stor zebraflock, på trettio djur. Vi kom väldigt nära dem och de gick runt oss. Vi var mitt bland dessa svarta och vita ränder som lekte, åt och gnäggade.

 

 

 Efter att ha tagit lite av en omväg tillbaka fick vi se flodhästar och mängder med krokodiler i full skala. Flodhästarna reste på sig och sträckte ut sina kroppar, liksom som om de ville stoltsera för våra kameror. Krokodilerna tittade slugt på oss och ju närmre vi kom desto mer försökte de att gömma sig i vattnet.

 

När vi kom tillbaka gick solen ner över Arba Minch. Vi drack ett par öl tillsammans med våra nyfunna vänner. Bergen och djuren utanför staden, nere vid sjön, gav efter sig ett levande minne.

 

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0